hannahs place

Inatt har John sovit här och det va typ precis lika bra som det alltid är!
 
Sen åkte vi in till stan och kollade i lite affärer, innan jag träffade Nicky och gick till Berzan för att hälsa på våra gamla magistrar Anders och Martin. Dom va ungefär precis som dom va när vi lämnade skolan för ett halvår sen. :)

Jag vet inte riktigt varför, men jag har haft en så konstig klump i magen för det. På nåt sätt påminde det om hur jag mådde under tiden jag va där varje dag. Eller, inte bara påminde, utan det va som om jag blev samma Hannah som jag va då. Jag tror inte det är nån skillnad utifrån egentligen, men jag kände det. 

Allt kom tillbaka, jag kände mig sjukt jobbig och ivägen. Som om jag inte va tillräckligt rolig, snäll, värd för nån. Som om jag bara va en liten lort. Det va så självdestruktivt på nåt sätt. Jag kunde liksom inte ta in att jag dög som jag var och jag kände mig bara ratad av alla. När det va som värst tyckte jag inte ens att jag dög för min egen familj. Det är så himla svårt att förklara hur det kunde bli så, för jag brukade vara glad jämt och tyckte för det mesta väldigt bra och dom flesta. Usch, jag börjar typ gråta bara jag tänker på det.

Det är så svårt att sätta ord på.

Jag har verkligen inte nån aning om varför, mer än den självklara anlendningen. Men hur kunde det fortsätta i ett och ett halvt år? Varför kunde jag inte repa mig och gå vidare bara? Det skar som en kniv genom mig så fort jag blev lite påmind om det, och jag menar verkligen för minsta lilla. Kanske fanns det faktiskt inte en chans att släppa det. Jag tror inte att nån egentligen förstod hur dåligt jag faktiskt mådde, för jag tror inte att det märktes på mig. Det är som den där dåliga fjortisdikten,

Flickan kan skratta
flickan kan le
men sorgen i hjärtat
kan ingen se

Jag vill aldrig mer tillbaka dit, bara tillbaka till den jag är. Men det tog ju ett och ett halvt år att tappa det så det kanske tar lika lång tid att hitta tillbaka igen.

Jag tycker faktiskt själv att jag har kommit ganska långt på det här halvåret sen vi slutade :). Jag har fått tillbaka min självrespekt på nåt sätt, iallafall på deltid. Det känns så skönt att äntligen kunna släppa allt jobbigt under gymnasiet och bara ta med mig det bästa därifrån, som John tillexempel.

Och Nicky då, som hjälpte mig att höja humöret genom att bli spöad i mario cart. <3

Jag är trött.

Massa strul och konstigt på jobbet idag.

Jag längtar tills jag själv blir chef över typ Karolinska eller nåt. Då jävlar ska dom få på moppo, tanterna som bestämmer (över mig nu, under mig då).

Imorgon ska mörkret vika hädan i Gamla Lkpg iaf, första Luciaframträdantet är då (y). Sen ska jag supa mig full på Platå med Linköpings Lucia.

Jag har nån skum sjukdom, helt seriöst :o Jag kan va hur hungrig som helst, men bara tanken på mat får mig att må illa. Jag känner mig som Bella från Twilight ser ut 10 min innan hon föder barn, jag ser ut som Claes Malmberg i ballettrikå.

Det är kontrasten som skapar min kropp, konstverket.

ps. Idol va bra idag. ds

JAAAA!!

John ringde nyss och sa att han har fått sjukintyg i TVÅ VECKOR så han kommer hem!!!! Jag är skitglad :D

Vilken självisk människa jag är.

Det är bara för att jag tycker om honom så mkt (a)

Just det, anledningen är att han har ont i revbenet, stackarn. Jag har försökt med healing men det hjälper inte.

(Rubriken skulle egentligen varit happy day, men jag skrev fel, låter det vara så helt enkelt.)

Jag och mamma har varit på Mary Kays jul-öppet-hus idag. Anledningen var att min hud faller av i form av flagor varje gång jag tar på mig foundation (fräsch tanke?) för att jag är så torr. I ansiktet alltså.

Orsaken är: Jag har blivit vuxen! Jag har inga finnar längre så min rengöring är för stark för min hud :') :')

Wonderful

Sen fortsätter hon med att säga: - Och om ett par år kan du ju gå över till Time Wise.

Time Wise är deras anti-rynk-serie.

I ett sånthär hus bor numera min pojkvän m. familj. (Haha va fel det kan tolkas. Det är ju liksom inte Johns "andra" flickvän och tre söta men döva barn som bor där, utan John och hans föräldrar.)

Det var iaf jättefint inuti också, ljust och fräscht och skithögt i tak :O :) Det är förmodligen för att det ska få plats mycket grejer.

Och det är tur, för det har dom. Just nu nerpackade i flyttlådor som är ungefär lika trasiga som min rygg efter att jag tvingats släpa med grejerna.

Naevars, jag fick typ tvinga dom att ge mig nåt att göra :) Dom är för snälla helt enkelt.

Sen testade vi Johns nya säng (som han inte villa provligga innan jag kom, så vi kunde göra det tillsammans medans vi pussades (gulligt va? :D)) som va underbart stor! Efter att ha klämt ihop båda två i en 90-säng i ett år kändes 120 cm som himmelriket. Eller iaf kungariket, eftersom sängsorten hette Gustav III. (Hehe......)

IMORGON ska HANNA HALLBÖÖK äntligen sätta sina skånska fötter i Linköping igen så det ska bli jättekul att träffa henne! Peace out förresten




ps. Det ska bli kul att träffa Vladica också. Och Sandra. ds

ps2. Det säger jag bara för att jag vet att ni läser min blogg. ds2

Jag skruvade upp på jobbet idag.

Screwed up alltså.

Jag missade att åka till en person så stackarn fick ligga kvar i sängen en timme extra.

Paniken när jag upptäckte misstaget kändes lite halvbra bara. Det blev ju inte bättre av att alla andra rutinerade personer fick ta extrajobb från mig, vikarien.

Annars gick det bra :) Har bland annat (med hjälp av tanterna (både de jag åker till och de jag jobbar med)) kommit fram till att man är för gammal för att ha leggings vid en viss ålder och det är ju ganska ironsikt för då ser ju allt man tar på sig ut som leggings ändå.

(För övrigt har jag gett TRE insulinsprutor idag! Känner mig ganska stolt över mig själv)

Nu ska jag hem till John för att kolla in hans nya lägenhet och säng. Spännande! Och mysigt :)

Sänder också en tanke till lyckliga Hans (vars säng jag inte ska kolla in) som har biljetter till Idol idag. (Och Lina. Läste det på din blogg nyss.)

Pus och kramm, hejdå!

Skulle äta filmjölk till frukost idag.

HAHA kul om inlägget skulle sluta här :) Typ: Jaa och det var allt jag ville säga, hej.

Navars men när jag tog ut filmjölken ur kylskåpet skakade jag den (som man ska och brukar göra) och korken va inte på som den skulle. Jag upprepar: korken va inte på ordentligt.

Jag va sjukt arg på min familj som inte hade vett nog att sätta på en kork ordentligt, och det dämpades bara lite av att jag har hört att filmjölk ska vara bra för huden. Får bara hoppas att det ska vara bra för trägolv också. Och tapet.

Sen kom jag på att jag är den enda som äter filmjölk i familjen och att det därför måste varit mitt fel från början.

Jag sitter och kollar på svt play på det där nya programmet Allt för Sverige som handlar om svenskamerikaner som åker tillbaka för att hitta sitt ursprung och släktingar osv :) Det är helt sjukt hur dom kan vara så typiskt amerikanskt glada över allt, det är typ "totally unbelivable" och "magically amazing" att tex äta Kalles Kaviar.

Man är ganska van vid det när man ser på amerikanska program, men när man kombinerar det med Sverige märker man verkligen hur löjligt det är egentligen. Eller iaf väldigt osvenskt. Men på nåt sätt känner man sig ganska stolt över att svensk när det dom tävlar om är att stanna kvar här ;)

Fick ett sms idag av Kreditkopi (?).

"En kreditupplysning har tagits på dig. Du har enligt lag rätt att veta av vem. Logga in med xxxxxx-xxxx med kod xxxxxx på www.kreditkopia.se."

Så jag loggade in, nyfiken som jag är ;) Spänningen steg och den som hade gjort kreditupplysningen var........ :

Nya Pålsboda Toffeln AB.

Haha jahopp.

Imorgon ska jag till tandläkaren igen för tredje gången på tre veckor för att fixa till det som inte blev rätt första och andra gången. Det känns jättemotiverande och skojigt och roligt.

Sen ska jag och Hans studsa nerför Ågatan på en pilatesboll, efter det är det Luciaträning och nån gång kl 20 sådär kan jag börja med min städning på Linköpings Tandvårdsteam - Vi fixar ett tändande leende. (TM)

Dom har inte en sån slogan alltså. Tänkte ge det som förslag.

FÖRRESTEN är det nån som vill rösta på mig på Lucia? Det går att sms-rösta :) Typ som Idol, men inte riktigt.

Heeeej alla mina läsare som har saknat mig så mycket,

jag har inte varit här på länge pga :

- Inte varit hemma
- Inte orkat

Men nu har jag varit inne och läst ikapp på dom 3 bloggar jag följer så jag kände att det är dags att göra något här med. ;) Om DU vill att jag ska följa DIN blogg också, var vänlig kommentera med webadress.

Seriöst, gör det :p eftersom min dator har raderat sig själv på allt innehåll är alla mina gamla adresser borta :/

Har blivit sjuk också, som vanligt :D känns underbart att missa en dagsutflykt till Ullared. Jag hoppas Sandra har köpt tröst-godis åt mig.

Anledning till sjukdom: Man i 20-årsåldern som hostade på mig i 8 h på högskoleprovet.

Annars händer det väl lika mycket som det brukar här i Rimforsa. Ingenting. Därför har jag varit inne på bio i stan i helgen, Johnny English med Johnny himself och Paranormal Activity 3 med Hasse, Agnes, Sandra och Amanda. Den sistnämnda rekomenderas inte. Men Johnny va helt okej :)

Det är helt stört svårt att skriva saker när man inte skriver med nån :P fattar ni vad jag menar? Nu skriver jag ju bara en massa trams, och jag vet inte ens om nån orkar läsa. Man borde ha ett public msn ist, det är mycket lättare att skriva nåt intressant om det är två personer, som i en konversation liksom.

Public msn, BRA IDE hannah. Synd att man redan är klar med sitt PA.

Förresten har jag anmält mig till två utbildningar i vår :D basår för att läsa upp kemi och biologi b, ifall jag vill satsa på läkare. Sen anmälde jag mig till sjuksköterska också ifall jag inte orkar med 11 år till i skolan. Det känns liksom som om de senaste 11 åren har varit tillräckligt, och då har det ändå handlat mer om gångertabellen än, typ, hjärnans nervsynapser och diabetes effekt på levern på lång sikt.

HAHAHA förresten kan man läsa Barnmisshandel och sexuella övergrepp 1, grundnivå på LiU... xD xD Hoppas för guds skull att man inte har praktik i den kursen... Fast ganska praktiskt ändå, för polisen menar jag :D Det är ju bara för dom att åka dit och gripa alla för förberedelse för grov misshandel osv. Skitsmart.

Dom borde starta kursen Post-traumatisk stress för mördare, vidareutbildning. Måste vara bästa sättet att få fast på dubbelmördaren och Palmemördaren osv. Fattar inte varför jag ska behöva utbilda mig egentligen. Borde bli fast anställd av rikskrim.

Så kan jag och Gunvald jobba i par för resten av livet.